Kategori: Nyheter

Nyheter

Maria älskar att tipsa om rätt hjälp­medel

Alla får svar i hennes populära frågelåda  på webben. Möt henne på Leva & Fungera.

När Etac startade sin webbshop lockade man med möjligheten att ”Fråga Maria” om hjälpmedel. Frågelådan blev genast populär och genom åren har det kommit massor av frågor och önskemål.

Och alla har de fått svar av Maria Amnell, utbildningsledare på Etac, arbetsterapeut, och föreläsare på Leva & Fungera.

Maria Amnell gillar verkligen sitt jobb. Och i hjälpmedelsvärlden har hon jobbat sedan hon utbildade sig till arbetsterapeut på 70-talet.

Läs vidare här

Nyheter

Funktionsrätt i Europa-Vad vill riksdagspartierna?

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Då ska medlemsländerna i EU rösta fram de partier och företrädare som de vill se i parlamentet. Från Funktionsrätt Sverige vill vi förstås se företrädare som driver frågor om funktionsrätt. Därför har vi ställt sju frågor om funktionsrätt till våra riksdagspartier.

Läs vidare här

Nyheter

Ett finger i luften

Jag gillar inte att spekulera egentligen. Särskilt inte om så viktiga frågor som assistansreformens framtid. Samtidigt är det nästan nödvändigt eftersom det dels behövs för att kunna planera den individuella framtiden. Vad ska man ha för strategier om assistansen försvinner till förmån för andra insatser? Hur ska man tänka? Dels behövs det för vår gemensamma planering av politiskt arbete för att försvara reformen.

Nu har Hallengren förklarat att barnen är räddade. De ska få fortsatt rätt till assistans, menar hon. Och det är ju ett sätt att se på saken. Att de är räddade. Men ÄR de det? Alla barn? Eller bara de som redan har beviljats assistans? Och hur blir det med övriga förslag i utredningen?

Det där fingret i luften säger mig att det fortfarande är ganska stor sannolikhet att regeringen går vidare och sänder ut delar av förslaget på remiss. INTE det om barn. De barn som fortfarande har personlig assistans kan nog känna sig trygga. Jag gissar att det handlar om förslaget till ny stödinsats för personer med utmanande beteende som inte har fysiska funktionsnedsättningar, det som kallas Förebyggande pedagogiskt stöd. Jag oroas över att det kanske ändå kommer ett förslag om schabloniserad timtilldelning, eller i vart fall tror jag inte att faran är över och jag kan tro att det kanske går på remiss för att få in åsikter från andra än brukarrörelsen. Jag gissar att även förslaget om personlig service med boendestöd sätts på remiss.

Läs vidare här

Nyheter

Felix Finnveden, Kommunal – ”Assistenters och brukares rättigheter krockar om arbetsmiljöarbetet inte görs”

Personlig assistans är en överlägsen stödinsats och assistansberättigade som klarar att ta arbetsgivaransvaret ska få göra det, säger Felix Finnveden. Han anser dock att arbetsmiljön ofta brister och ser visstidsanställningarna som det största problemet.
– Det gör att assistenten inte vågar säga till vid tex sexuella trakasserier.

Felix Finnveden är regionalt fackligt ombud på Kommunals sektion Gullmarsplan som har hand om all personlig assistans i Stockholm. Han har också varit anställd sju år som personlig assistent i ett assistanskooperativ. 
– Jag kom i kontakt med yrket via vänner som var personliga assistenter, jag trivs mycket bra och tycker det är en mycket bra stödinsats. Jag jobbade heltid i två år och började sedan arbeta mer och mer fackligt vilket jag nu gör större delen av tiden.

Assistans överlägsen stödinsats

Innan Felix Finnveden var assistent jobbade han som vårdbiträde på ett äldreboende. Där tyckte han inte att han kunde göra ett bra jobb.
– Det saknades resurser och jag var inte stolt över mitt jobb. På äldreboendet var minimikravet att en person skulle få komma ut en gång i veckan.
Vad har personlig assistans för fördelar?
– Brukarens möjligheter att delta i samhället maxas, genom att en brukare kan styra varje dag med en tydlig målbild. Förutsatt att de timmar som behövs finns förstås.

Största problemet visstidsanställningarna

Som regionalt fackombud ser dock Felix Finnveden också stora problem i personlig assistans. Han har även skrivit om detta som praktikant på ledarredaktionen på Aftonbladet. Det största problemet anser han är att de flesta personliga assistenter 
är visstidsanställda med två veckors uppsägningstid. 
– Nu har jag inte sökt ett arbete på sju år men vem får ett nytt arbete på två veckor? Det blir svårare att få banklån eller avtal på en hyresrätt. Det är också otryggt för brukarna att assistenterna kan sluta på två veckors varsel, det bidrar till dagens stora genomströmning av assistenter.

”Inte rimligt att du får går för att du inte funkar med en person”

Det finns både bra och dåliga arbetsgivare, säger Felix Finnveden.
– Det finns de som sköter sig bra, men det är ett generellt problem att assistenterna inte vågar hävda sina rättigheter.
Om man är visstidsanställd och riskerar få gå på två veckor, vågar man inte alltid kräva ett systematiskt arbetsmiljöarbete eller säga till vid tex sexuella trakasserier, fortsätter Felix Finnveden.
– Du kanske inte vågar säga att det här badhuset som vi går till inte är bra för min arbetsmiljö. Det är inte rimligt att företag med flera hundra brukare driver sin verksamhet på visstidsanställningar där du får gå för att det inte funkar med en person.

Läs vidare här:
https://assistanskoll.se/20190312-Felix-Kommunal-Assistenters-brukares-krockar.html?preview_id=2943&preview_nonce=ab2e8b2701&preview=true

Nyheter

”Fortfarande nattsvart för personlig assistans”

83 procent av alla nyansökningar avslås. Detta måste få ett stopp, säger Maria Persdotter

Ny statistik från Försäkringskassan upprör funktionshindervärlden. Siffror som publicerades idag 1 mars visar att bara 17 procent av nya ansökningar om assistans beviljades under 2018.

– Det är katastrofala siffror, säger Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i ett pressmeddelande.

Endast 217 av totalt 1264 förstagångs-ansökningar beviljades.

Fram till 2009 var det fler beviljanden än avslag, därefter vände det och nu avslås alltså så många som 83 procent av alla nyansökningar. Detta måste få ett stopp, säger Maria Persdotter.

– Det är ingenting annat än en stor tragedi för alla dem som drabbas av den skeva tillämpningen av rätten till assistans. Det handlar om människor med mycket omfattande funktionsnedsättningar som inte får den rätten tillgodosedd idag.

”Regeringens nya förslag räcker inte”

– RBU kräver att regeringen tar sitt ansvar och styr upp utvecklingen. Det här är inte värdigt ett välfärdsland, säger Maria Persdotter i RBU:s pressmeddelande.

– De som kom i förra veckan räcker inte på långa vägar. Bara ungefär 50 personer kommer att få nytta av förslagen, för resten är läget lika nattsvart.


https://hejaolika.se/artikel/fortfarande-nattsvart-for-personlig-assistans/?fbclid=IwAR1VgKT6oVNB5lS72uVO_yyfRnvGcFWZsYBXMxUcblsU82-NCJjxDMXdAuo

Nyheter

Eva Borgström, FUB – ”Man måste se LSS som en helhet”

LSS-utredningens förslag, om de skulle omsättas i praktiken, skulle slå mycket hårt mot personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt dem med de mest omfattande funktionsnedsättningarna. Det säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB.
– Vi tycker som andra stora delar av funktionsrättsrörelsen att utredningen ska kastas i papperskorg

FUB:s bild av LSS-utredningen

Avsikten med LSS-utredningens direktiv var redan från början, dels att spara pengar på den personliga assistansen, vilken den lyckades med och dels låta dessa pengar förbättra de andra insatserna, vilket den misslyckades med. Eftersom FUB:s medlemmar har alla LSS-insatserna blev utfallet för FUB:s medlemmar näst intill ett totalt haveri. Så kan man sammanfatta FUB:s bild av utredningen. 
– Men jag inte förvånad med tanke på direktiven. Det var ju uttalat att utredningen skulle spara på den statliga assistansen. Vi blev faktiskt chockade då vi läste dem, säger Eva Borgström.
Enda undantaget menar hon är kartläggningsdelarna.
– De var ofta bra. Men de hade liksom ingen koppling till de förslag som sedan kom.

Hur stor andel som bor i LSS-bostad eller har assistans

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, är till skillnad mot många andra organisationer i funktionshinderrörelsen inte en brukarorganisation utan drivs främst av närstående till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Eva Borgström poängterar att FUB:s målgrupp använder samtliga LSS-insatser. Av de som svarade i FUB:s boendeenkät, som resulterade i rapporten, Ett gott liv 2014, hade 25 procent (av totalt 1 550 svarande) personlig assistans. Resten bodde i bostad med särskild service för vuxna, alltså gruppbostad, servicebostad, eller annan särskilt anpassad bostad eller var ungdomar eller unga vuxna som bodde kvar i föräldrahemmet.
– De av våra medlemmar som har personlig assistans är främst personer med flerfunktionsnedsättning, d.v.s. omfattande intellektuell funktionsnedsättning, rörelsenedsättning, stora kommunikationssvårigheter, hörsel- och synproblematik samt medicinsk funktionsnedsättning. Det gäller även många personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med svår autism. För många personer i FUB:s målgrupp är det svårt att få personlig assistans och många med lindrigare funktionsnedsättning vill dessutom hellre bo i gruppbostad eller servicebostad, säger Eva Borgström.

Femte grundläggande behovet

Eva Borgström sågar LSS-utredningens förslag ett efter ett. Slopandet av ”det femte grundläggande behovet” anser FUB vara ett mycket stort hot mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Eftersom femte grundläggande behovet handlar om ingående kunskaper om den assistansberättigade, slår förslaget hårt just mot gruppen av personer med flera diagnoser, t.ex. intellektuella funktionsnedsättningar, autism och flerfunktionsnedsättning. Hon menar att förslaget bottnar i att kommunikation inte tillmäts samma betydelse i bedömningarna som mer handfasta behov som att duscha, äta eller klä sig.
– Att få stöd med kommunikation är en förutsättning för att över huvud taget kunna vara delaktig, ha inflytande över insatsen och säga hur man vill ha det. Det är ju honnörsorden i LSS.

Slopad assistans för barn under 16

Ett annat hot är förslaget om att ta bort assistans för barn under 16 år och att den insatsen ska ersättas av ”Personligt stöd till barn”.
– Precis som problemet med femte grundläggande behovet handlar det om att man fråntas inflytande om vem som ger stödet jämfört med personlig assistans där man kan välja sina assistenter. Vi tror heller inte att förslaget kommer att göra något åt problemet med att anhöriga, ofta mammorna, på kort varsel måste hoppa in utan ersättning till exempel då den som ger stödet blivit sjuk.

Femtontimmarsschablonen

Utredningens förslag med en femtontimmarsschablon skulle innebära stora begränsningar för personer med utvecklingsstörning som har personlig assistans. Förslaget innebär en schablon på 15 timmar i veckan för aktiviteter som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter som är en del av andra personliga behov. Man ska tvingas ansöka om mer tid om så behövs. De flesta bedömare har kommit fram till att schablonen, mest på grund av Försäkringskassans snäva bedömningar, inte alls kommer att räcka, i synnerhet inte för personer med omfattande behov.
– Schabloniseringen strider mot principen i LSS om individuell prövning av behovet och att insatserna ska var individuellt utformade. Det kommer också innebära en brist på förutsägbarhet och kontinuitet eftersom man inte kan lita på att man får timmarna man behöver. Dessutom innebär det ytterligare merarbete för anhöriga då de tvingas ansöka om fler timmar gång på gång, säger Eva Borgström.

Bestörtning över lägre ersättning till anhörigassistenter

Förslaget om att anhörigassistenter, eller assistenter som delar hushållsgemenskap som det står i utredningen, ska få en lägre ersättning än andra assistenter väcker bestörtning inom FUB. Eva Borgström menar att det sedan gammalt finns en negativ syn på anhöriga som assistenter som hon menar bygger på mycket lösa grunder.
– Här ser man den negativa synen på anhöriga som funnits med sedan utredningens start. Det är att misstänkliggöra anhöriga och föräldrar som många gånger kan vara de mest kunniga på sina barn. Det kommer att ställa till med väldigt stora problem för människor som redan har det tufft.

Dubbelassistans

Ett annat förslag som, om det blir verklighet, kommer att slå mot vissa i FUB:s målgrupp är enligt Eva Borgström minskade möjligheter att få dubbelassistans. I förslaget står att två assistenter endast ska beviljas om anpassning och hjälpmedel inte täcker behovet. Bland de som har dubbelassistans idag finns personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med svår autism. Många av dessa personer behöver dubbelassistans p.g.a. självskade- eller utåtagerande beteende.
– Man behöver dubbelassistans i alla möjliga vardagssituationer: för att ta promenader, duscha eller borsta tänderna, då det behövs en person som utför själva åtgärden och en annan som avleder. Det förde vi fram till utredningen men det är inget som syns i förslaget.

Inga andra bra förslag

Utredningens andra förslag, som rör de andra nio LSS-insatserna, kommer inte heller att innebära några större förbättringar för personer med intellektuell funktionsnedsättning menar Eva Borgström. Hon tar upp flera prejudicerande domar som utredningen inte brytt sig om.
– Domarna har helt och hållet inskränkt och förändrat det som var intentionen i LSS.
Den ena, en dom i Regeringsrätten, dåvarande Högsta förvaltningsdomstolen, från 2007 ger kommunen rätt att utforma LSS-insatsen genom att tex avgöra vilket sorts boende en brukare ska få om hen har blivit beviljad bostad med särskild service.
– En annan sak är att kommunerna kan bestämma vilka dagar en korttidsvistelse ska äga rum utan att ta hänsyn till familjesituationen. Föräldrarna kanske behöver avlösning varannan helg men får det i stället ett par dagar mitt i veckan, säger Eva Borgström.

Tvingas betala för gemensamhetsutrymmet

Ett annan ”helt vansinnig dom” som Eva Borgström uttrycker det, i Regeringsrätten från 2005 är att de boende i en gruppbostad måste betala hyra för gemensamhetsutrymmet. Enligt förarbetena till LSS ska gemensamhetsutrymmet ses som en del av omvårdnaden.
– Men Regeringsrättens tolkning innebär att gemensamhetsutrymmet inte ingår i omvårdnaden. Domen ger kommunerna rätt att ta ut hyra för gemensamhetsutrymmet utöver hyran för den egna lägenheten, vilket gör att de som bor i gruppbostäder ofta betalar högre hyra än de andra i bostadsområdet. Det är helt fel särskilt med tanke på våra medlemmars redan ansträngda ekonomi.

Ointresse och okunskap om funktionsnedsättning

I domarna ser Eva Borgström även en helt annan typ av problem. Nämligen ett ointresse och en kompetensbrist bland personer som i sitt yrkesutövande möter målgrupperna ute i samhället. I det här fallet i domstolarna.
– Det finns verkligen en stor kompetensbrist i domstolarna. Man verkar vara ointresserad av att skaffa sig kunskap om vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning och om intentionerna med LSS, säger Eva Borgström.

Eva Borgström intervjuades av Erik Tillander 2019-02.28

https://assistanskoll.se/20190228-Eva-Borgstrom-FUB-Man-maste-se-LSS-helhet.html

Nyheter

Höjda åldersgränser för personlig assistans föreslås

En 66-årsgräns år 2023, en 67- årsgräns år 2026. I samband med att den allmänna pensionsåldern höjs bör även åldersgränsen i LSS höjas enligt en promemoria från en arbetsgrupp på Socialdepartementet.

I departementspromemorian Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem Ds 2019:2 (sid 205) föreslås det att åldersgränsen för när man är berättigad att söka LSS-insatser, tex personlig assistans, ska höjas i två steg.

Höjning 1 januari 2023 och 1 januari 2026

1 januari 2023 föreslås det att åldersgränsen höjs från 65 till 66 år. 1 januari 2026 sätts åldersgränsen efter en riktålder som beräknas varje år.(se sid 140 i promemorian) Riktåldern beräknas första gången 2020 och börjar tillämpas sex år senare dvs, 2026 och antas då bli 67 år.

Om du fyllt 65 år innan höjningen

Den som fyllt 65 år strax innan 66-årsgränsen införs 1 januari 2023 ska däremot inte kunna söka en LSS-insats igen. Den som uppnått den rådande 65-årsgränsen under 2022 ska fortsätta att omfattas av denna även efter det att åldersgränsen har höjts till 66 år 2023, sägs det i departementspromemorian (sid 205).

https://assistanskoll.se/20190226-Hojda-aldersgrenser-assistans.html


Nyheter

Stora debattfrågan: Ska LSS vara kommunal eller statlig?

Liberalernas riksdagsledamot vill ha ett statligt ansvar för den personliga assistansen till funktionshindrade. Men kommunpolitiker håller inte alltid med. Socialnämndens ordförande i Jönköping vill att kommunen ska fortsätta ha en viktig roll.

Funktionshinderrörelsen i Jönköping har bjudit in politiker till debatt imorgon måndag. De vill få svar om hur politikerna ställer sig till personlig assistans nu efter valet. Funktionshinderrörelsen vill gärna se att staten tar över ansvaret, när det gäller hur lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska tillämpas.

Emma Carlsson Löfdahl (L), riksdagledamot, är en av de som kommer medverka vid debatten. Hon är för ett förstatligande. Hon tror att det är viktig att staten tar över ansvaret för tillämpning av LSS-lagen från kommunerna helt.

– I och med Januariavtalet så har vi ställt ett krav på socialdemokraterna att det måste beslutas att staten ska ansvara över LSS, säger hon.

Hon menar att en orsak till att det inte bör ligga på kommunerna är att det kan bli en stor kostnad för mindre kommuner.

Inte överens
Men socialnämnden ordförande i Jönköping Elin Rydberg (S) håller inte med. Hon menar att det är viktigare att kommunen blir ansvarig.

– Vi befinner oss närmare våra kommuninvånare och vi vet vad de behöver, säger hon.

Hur ska de höga kostnaderna för mindre kommuner lösas?

– Det finns LSS-utjämning som innebär att de mindre kommunerna som har många personer som behöver personlig assistans ska få pengar från kommuner som har mer pengar, säger Elin Rydberg

”Går inte ha det så här”
Men Emma Carlsson-Löfdahl och Elin Rydberg är eniga om att det behövs en förändring.

– Man får acceptera det som blir i slutändan, om majoriteten i riksdagen vill att det ska vara statligt så får det bli så, men som det är nu går inte. Bäst hade det varit om kommunen hade ansvaret helt, säger Elin Rydberg (S) ordförande i socialnämnden.

– Jag anser att det är en trygghet om staten ansvarar över det, då blir det lika för alla, säger Emma Carlsson Löfdahl som är en av deltagarna på måndagens debatt.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/stora-debattfragan-vem-ska-ansvara-over-lssen

Nyheter

LSS-stöd för sondmatning enligt nytt förslag

Andning och sondmatning ska ses som ett grundläggande behov – och ge rätt till personlig assistans enligt LSS. Socialminister Lena Hallengren föreslår att lagändringen ska börja gälla från den 1 juli i år.

Det var under torsdagsmorgonen som socialminister Lena Hallengren presenterade en proposition som innebär att andning och sondmatning återigen ska ge rätt till personlig assistans.

– Det behövs en tryggare och mer förutsägbar LSS-lagstiftning, säger Lena Hallengren.

”En av de mest uppmärksammade bristerna”

Ministern beskriver lagförslaget som ”det första konkreta resultatet” av januariavtalet och tackade Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– Lagförslaget ska rätta till en av de mest uppmärksammade bristerna i nuvarande lag. Att en grupp med stora behov, ofta barn, har fått beskedet att deras behov av hjälp med andning och sondmatning inte har gett rätt till personlig assistans. Det har fått till följd att personer med behov har fått se sin personliga assistans indragen. Så ska vi inte ha det, säger Lena Hallengren och fortsätter:

– Jag vill understryka att det här är ett första steg för att förverkliga regerings funktionshinderspolitiska ambitioner. Vi tar oss an det mest brådskande först.

”Många gånger barn som berörs”

Enligt Lena Hallengren ska S, MP, C och L ta ansvar för finansieringen ”fullt ut”. Om det behövs mer pengar än de 350 miljoner kronorna som avsatts i den nya budgeten.

– Det är många gånger barn som berörs av det här förslaget eftersom man utgår från ett föräldraansvar. Vi ser fram emot att det här löser en stor del av de problem som barn och deras familjer upplever.

”En stridsfråga”

LSS-lagen har varit mycket omdebatterad, inte minst under valet.

– Det här har varit en stridsfråga sedan förra regeringen gav Försäkringskassan i uppdrag att stoppa ökningen av antalet assistanstimmar. När Försäkringskassan tolkade om lagen förlorade många sin assistans och det här har oppositionen, särskilt L och KD, varit väldigt upprörda över, säger SVT Nyheters reporter Marja Grill, som under flera år bevakat frågan om LSS och assistans.

Hon fortsätter:

– Att man ska återupprätta LSS har varit en hjärtefråga för Liberalerna. Det är anledningen till att man bryter ut frågan om sondmatning och andning och löser den innan man gör om resten av LSS-lagen.