Kategori: Nyheter

Nyheter

De 4 viktigaste frågorna om Stärkt rätt till assistans

Vilka är de största förbättringar som utredaren Fredrik Malmberg lägger fram i ”Stärkt rätt till personlig assistans”? Kommer det senaste decenniets allt tuffare praxis att upphävas? Hur ska barn få utökad assistans? Hur ska assistansen för tillsyn återställas? Här sammanfattar HejaOlika de viktigaste svaren.

1. Vilka är de viktigaste förslagen?

Rätten till assistans för barn ska stärkas och utökas. Assistansanvändare ska få bättre stöd vid sjukvårdande insatser. Rätten till assistans utökas för vissa hjälpbehov. Kontinuiteten och förutsägbarheten ska öka för den som har assistans. I januari 2023 vill utredaren att förändringarna ska börja gälla.

Alla artiklar om utredningen SOU 2021:37 ”Stärkt rätt till personlig assistans – Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser”.

2. Nya grundläggande behov – vad innebär utökningen?

Det handlar om att utöka, eller snarare återställa, assistansen för personer som har behov av ”tillsyn” av olika slag. En person kan till exempel behöva hjälp med motivering och vägledning för att kunna genomföra vissa saker. Det kan också röra sig om att förebygga riskfyllt beteende. Medicinska problem kan också kräva hjälp. Det har blivit allt svårare att få personlig assistans för sådan tillsyn, eller som det formellt heter: ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Allt fler har fått avslag på assistans. De tuffare reglerna har svepande motiverats med ”ny rättspraxis”. Konsekvenserna har varit mycket allvarliga. Personer som behöver stöd nästan all vaken tid har kastats ut ur assistansen, trots stora skaderisker på grund av riskfyllt beteende eller medicinska problem. Även personer som inte klarar grundläggande personlig hygien har förlorat sin assistans. I dagens läge kan assistans för sådan tillsyn beviljas som ”andra personliga behov” enligt LSS 9 a, men det är ovanligt att tillsyn självständigt beviljas som grundläggande behov. Utredaren anser att det är nödvändigt att utöka (eller återställa) rätten till assistans vid behov av tillsyn. Den nya ”rättspraxis” som begränsat assistansen måste upphävas. Behov av ”kvalificerat motiverande eller vägledande stöd” ska inte bedömas separat som ett eget behov som idag, utan räknas med i de behov som stödet i praktiken gäller, till exempel personlig hygien eller måltider. Utredaren vill också inför två nya grundläggande behov. Det ena beskrivs som ”kontinuerligt stöd som den enskilde till följd av sitt funktionshinder behöver för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom”. Att förebygga riskfyllt beteende, eller att minska skaderiskerna, ska alltså kunna ge rätt till assistans. Det andra beskrivs som ”kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör en allvarlig risk för liv eller hälsa”. Detta omfattar både praktiska åtgärder och närvaro för att kunna avläsa den hälsotillstånd och uppmärksamma när åtgärder behövs. Med ändringarna ovan blir det totalt sju grundläggande behov vid bedömning av rätt till assistans.

3. Stärkt assistans för barn – vad innebär det?

Föräldraansvaret innebär i dagens läge att barn beviljas mindre assistans än vuxna. Otaliga funkisfamiljer får avslag eller neddragningar med ”föräldraansvar” som motivering utan någon större precisering. Bedömningarna görs godtyckligt av enskilda handläggare, på ett rättsosäkert sätt. Idén är att alla föräldrar har ett ansvar för sina barn, och att det vid ansökan om assistans ska göras avdrag för det som är ”normalt föräldraansvar”, men ingen vet vad som är normalt ansvar. Utredaren har kommit fram till att dagens tillämpning resulterar i sämre assistans än vad som motsvarar de faktiska behoven. Även barn som behöver hjälp dygnet runt kan bli helt utan assistans på grund av ”föräldraansvaret”. Utredaren betonar att det behövs stora förbättringar för berörda familjer. Han skriver att det måste vara ”en självklarhet” att barns tillgång till personlig assistans är rättssäker och att avdrag för föräldraansvar är rimliga med hänsyn till familjers sammantagna situation. ”Vi bedömer att en stor förändring behövs för att ge förutsättningar för en tillämpning av föräldraansvaret som är förutsägbar, enhetlig och transparent. Därutöver krävs att avdraget blir ändamålsenligt avgränsat. Detta är nödvändigt för att barn med stora funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att leva sitt liv på samma villkor som andra.” För att stärka assistansen för barn föreslår utredaren tre åtgärder. 1. Om barnet har behov som går utöver det föräldrar normalt tar ansvar för så ska inget föräldraavdrag göras. Vårt förslag är att det nya grundläggande behovet ”kontinuerligt stöd som föranleds av varaktig eller långvarig medicinsk problematik där uteblivet stöd utgör en allvarlig risk för liv eller hälsa” undantas från avdrag på samma sätt som för andning och sondmatning enligt 9 f § LSS. 2. Öka rättssäkerheten vid bedömningen av föräldraansvarets storlek. Avdraget för föräldraansvar ska schabloniseras och kallas ”föräldraavdrag”. Schablonen ska ha två delar, för dels grundläggande behov, dels andra personliga behov enligt 9 a § LSS. Utredaren föreslår också ett fåtal åldersspann med olika nivåer på schablonavdraget. Det hjälpbehov som återstår efter avdraget ska ingå i bedömningen av rätten till personlig assistans. 3. Barn ska kunna beviljas kommunalt finansierad personlig assistans även om de endast har ett litet behov av hjälp med grundläggande behov om personlig assistans är en ändamålsenlig insats och det är i enlighet med barnets bästa.

4. Bättre stöd vid sjukvårdande insatser – vad innebär det?

Personer som har assistans får ofta hjälp med sjukvård av sina personliga assistenter, istället för av vårdpersonal. Det kallas då egenvård. Det är vårdpersonal som gör bedlömningen om assistenter kan utföra sådan egenvård. Det kan handla om hantering av läkemedel, lägga om sår, sköta kateter eller hantering av andningshjälpmedel. Ofta är riskerna för skador små, men ibland kan felaktig hantering innebära stora risker. Utredaren tycker att det är oacceptabelt att den här vården utförs med lägre patientsäkerhet än annan sjukvård. För att lösa detta föreslås en egenvårdslag som förtydligar sjukvårdens ansvar för bland annat planering och uppföljning. För att förtydliga assistansanordnarens ansvar och uppgifter föreslås ett tillägg i förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det ska även vara ett krav att alla LSS-verksamheter har rutiner för egenvård. Utredaren vill också att vården tar större hänsyn till livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdslagen föreslås få en ny bestämmelse om att vård ska ”ges på ett sätt som i högre utsträckning möjliggör för den enskilde att leva och delta i samhällslivet på samma villkor som andra”. Slutligen ska personer med LSS som behöver sjukvårdande insatser få ett ”sammanhållet stöd” för all hjälp man behöver i vardagen. Behov av sjukvård ska tas med när rätten till personlig assistans bedöms. Det ska ske genom ändringar i både LSS och socialförsäkringsbalken.

Fler artiklar om detta ämne

Foto: Linnea Bengtsson.
Så vill JAG ändra bedömningarna av föräldraansvar och assistans vid tillsyn och egenvård
1. Oacceptabelt att många med tydliga tillsynsbehov förlorar assistans. 2. Klargör att egenvård är assistansgrundande. 3. Föräldraansvaret behöver ses över för att bli rimligt och rättssäkert.
Anna Barsk Holmbom. Foto: Linnea Bengtsson.
Anna Barsk Holmbom: Om regeringen vill stärka assistansen är det viktigt att nya medel beviljas
En underfinansiering kan innebära att personer utan egenvårdsbehov förlorar sin rätt till personlig assistans
Fredrik Malmberg är sedan i somras ny generaldirektör för SPSM
Fredrik Malmbergs uppdrag från regeringen: Stärk assistansen
Utreder föräldraansvar, egenvård och behov av tillsyn. ”Löser inte de verkliga problemen”, säger kritisk RBU-ordförande.
Nyheter

Snart stoppas alla utbetalningar till assistansbolag utan tillstånd

Nu täpper regeringen till en lucka i lagen som gjort det möjligt att få assistansersättning utbetalad till assistansbolag som saknar giltigt tillstånd från IVO. Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss för att förhindra sådana utbetalningar från och med 1 november 2021. ”Förslaget innebär att en lucka i lagen täpps igen och det blir svårare för oseriösa aktörer att utnyttja assistansberättigade. Redan idag är det otillåtet för Försäkringskassan att betala ut assistansersättning direkt till ett bolag som saknar tillstånd. Men ifall den assistansberättigade väljer att själv ta emot ersättningen och sedan köpa assistans kan inte myndigheten idag neka utbetalning, även ifall de vet att den går till anordnare som saknar tillstånd”, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Man skriver också att beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Nyheter

Målet om jämlik folkhälsa – så kan det uppnås

Varför går det så trögt för Sverige att uppnå målet om en god och jämlik folkhälsa i hela befolkningen? Det är väl känt – sedan decennier – att personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism har sämre hälsa och levnadsvanor än befolkningen i övrigt. Det är också väl känt vad som behöver göras. Och tunga aktörer är engagerade i frågan; Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet och SKR, Sveriges kommuner och regioner. Men hittills har ingen dem velat ta ledningen i arbetet för jämlik hälsa. Nu har Riksförbundet FUB tillsammans med bland annat Autism & Aspergerföreningen i Stockholm kontaktat socialminister Lena Hallengren med en skrivelse. Önskemålet är ett nationellt kompetenscentrum om hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Hur står det till med hälsan för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Ungefär 75 000 svenskar har någon insats enligt LSS, och nästan 90 procent av dessa har intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Den här gruppen har ett vårdbehov som beskrivs som ”komplext”. Hälsoproblem som fetma och diabetes är mycket mer vanligt i denna grupp än hos övrig befolkning. Även hypertoni, benskörhet och psykisk ohälsa är vanligare.

Hur kan man uppnå målet om en jämlik hälsa?

Region Stockholm har de senaste tre åren genomfört programmet ”Hälsan spelar roll”, som visar hur man kan förbättra vården och hälsan för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Programmet bygger på att man ökar motivationen och kunskapen, både hos enskilda personer med LSS-insats, och hos personalen som möter dem i sitt arbete. ”Hälsan spelar roll” har utvecklats vid Akademiskt priumärvårdscentrum inom Region Stockholm. Ursprungligen kommer programmet från University of Illinois i Chicago där det kallas ”HealthMatters Program”. Nu är den 3-åriga utvecklingsfasen över – men Region Stockholm verkar inte vilja fortsätta driva programmet med den fortsatta handledning, utveckling och utvärdering som behövs.

Vem har ansvaret för göra hälsan mer jämlik?

Enligt skrivelsen till Lena Hallengren har det hållits flera möten med tunga aktörer som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet och SKR, Sveriges kommuner och regioner. Alla dessa aktörer har ansvar för det hälsofrämjande arbetet – men ingen anser sig ha möjlighet att hålla i det kunskapsstöd, förvaltning och handledning som behövs för att möta just denna målgrupps behov.

Varför behövs ett nationellt kompetenscentrum?

FUB med flera menar att det behövs ett nationellt kompetenscentrum för skapa den kontinuitet som är nödvändig för att nå hållbara resultat med hälsoarbetet. I skrivelsen till Lena Hallengren beskrivs det så här:

”Det finns en grupp som år efter år, decennium efter decennium har konstaterat mycket sämre hälsa än den övriga befolkningen och det finns ett hälsoverktyg som har utvecklats och anpassats specifikt för denna målgrupp. Men det finns ingen aktör som har förutsättningar för att säkerställa att verktygen når ut på bred front och därmed bidrar till förbättrad hälsa och livskvalitet för en grupp som hittills har fått väldigt få möjligheter att förbättra sin hälsa och sina levnadsvanor. För att lyckas med detta behövs ett kompetenscentrum – gärna i anslutning till ett universitet eller högskola – där anpassade program och insatser kan utvecklas, implementeras och utvärderas.”

Vilka är utmaningarna som måste lösas?

I skrivelsen till Lena Hallengren pekar man ut några viktiga problem som behöver lösas. • Kroniska sjukdomar som fetma, diabetes, hypertoni, benskörhet och psykisk ohälsa är kraftigt överrepresenterade hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. • Rådgivning kring hälsosamma levnadsvanor är insats för primärvården, men personal där har bristfälliga kunskaper i att kommunicera hälsosamma levnadsvanor till patienter med intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd. • Att leva sitt liv med stöd enligt LSS medför ett beroende av personal, men personalen saknar kunskap om hur man kan hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning att få mer hälsosamma levnadsvanor.

Vad händer nu med frågan om ett kompetenscentrum?

Det är mer bråttom än någonsin att en nationell aktör tar ansvar för en god och jämlik vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning, anser FUB med flera. Pandemin har förvärrat riskerna med dagens hälsoklyfta. Nu hoppas man få till stånd ett samtal med socialminister Lena Hallengren om en satsning på ett kompetenscentrum. De som skrivit brevet är Eva Flygare Wallén, specialistsjuksköterska, PhD, Karolinska Institutet, Helena Bergström, folkhälsovetare, PhD, Elinor Sundblom, nutritionist, MPH, Liselotte Schäfer Elinder, professor Karolinska Institutet, Marita Skoog Jacobson, Autism & Aspergerföreningen Stockholms Län, och FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Källa till uppgifterna i denna artikel är brevet till Lena Hallengren som publicerats på FUB:s webbsida.
Nyheter

Information från Kaustik-Aiai

Instruktionsfilm för assistenter

Runt månadsskiftet får vår kundsupport många frågor från assistenter som undrar hur de ska godkänna sin tidrapport.

För att underlätta och göra rapporteringen så smidig som möjlig har vi därför skapat en instruktionsfilm riktad till assistenter. 

Filmen ligger uppe på youtube och ni kommer till film och länk här nedan.

Nyheter

Missa inte!!!

I Folkhemmets vardagsrum – Assistansen i en trygg välfärd

Webbinariet är en hyllning till IfAs grundare, Vilhelm Ekensteen som genom sitt långvariga engagemang för reformen, bland annat som ordförande i IfA, har betytt väldigt mycket för den personliga assistansen.

Program torsdag 3 december 2020 kl 12.50-14.30

Digital incheckning från kl 12.50-13.05

Inledning, Sophie Karlsson, ordförande IfA
Assistansreformen i praktiken, Lena Hallengren, Socialminister (S)
Om reformens tillkomst, Bengt Westerberg, Socialminister (L) när LSSreformen infördes
Visionen som förenade oss, Gerd och Magnus Andén, grundare av Riksföreningen JAG
IfAs tillkomst, Anna Barsk Holmbom, fd Verksamhetsansvarig IfA
Synsättet och reformens utveckling, Wenche Willumsen,medlem IfA
Att slåss för saken, Birgitta Andersson, medlem IfA
Assistansen i framtiden, Nora Eklöv, styrelseledamot IfA
Avslutning

Varmt välkomna till IfAs livesändning via Zoom Meeting. Webbinariet är kostnadsfritt men du behöver anmäla dig för att få en länk. Begränsat antal platser -> Länk till anmälan

Varmt välkommen!

Frågor? Kontakta: info@intressegruppen.info eller tel 044-120080

Vänliga hälsningar

Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA

Nyheter

Nytt från Försäkrigskassan

Återgång till tidigare regler för läkarintyg.

Från och med 1 november 2020 går Försäkringskassan tillbaka till tidigare regler för läkarintyg: dag 8 för ersättning för vab och dag 15 för sjukpenning.

Det innebär följande:

Sjukpenning

  • Om din första sjukdag inträffar före den 1 november 2020 kommer Försäkringskassan avvakta med att begära in läkarintyg för perioden mellan dag 15 och 21. Det gäller oavsett om du är anställd, arbetssökande eller föräldraledig.
  • Om din första sjukdag är 1 november eller senare så behöver vi ett läkarintyg från dig från dag 15 i sjukperioden. Det gäller oavsett om du är anställd, arbetssökande eller föräldraledig.

Vab

  • För föräldrar som vabbar gäller krav på läkarintyg från och med 1 november – om barnets sjukperiod är 8 dagar eller längre. Det gäller även om en förälder behöver vabba för att barnets ordinarie vårdare är sjuk.
  • Om ditt barn blir frisk innan 1 november 2020 behöver du inte lämna in något läkarintyg. Det gäller även om du lämnar in en ansökan om ersättning efter 1 november.
  • Om ditt barn fortfarande är sjukt efter 1 november måste du lämna in ett läkarintyg dag 8 av barnets sjukperiod.

Försäkringskassan följer noggrant utvecklingen av covid-19 i samhället och kommer även fortsatt att löpande anpassa oss efter rådande situation.

För mer information om ersättning vid riskgrupper, om du är smittbärare etc läs vidare genom att klicka på länken nedan:

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/coronaviruset-det-har-galler

Nyheter

Rekordstor höjning av schablonersättningen för personlig assistans

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att beloppet för timschablonen för assistansersättningen räknas upp med 3,5 procent. Schablonen föreslås därmed fastställas till 315 kronor per timme för 2021. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/rekordstor-hojning-av-schablonersattningen-for-personlig-assistans/?fbclid=IwAR2xz1yfv0MjYTJt8uKmXlyO7KIeMAbQ4rkhh1KsvVLW1bozULJIIASQ3S8

Nyheter

Stopp för minuträkning ska drivas ”ända in i kaklet”

Liberalerna går på stark offensiv för att förbättra LSS, lagen om stöd och service. Bengt Eliasson, partiets talesperson i funktionshinderfrågor, presenterade idag ett nytt paket med stopp för minuträkning, höjd assistansersättning och en ny insats kallad ”vardagsstöd”. – Vi kommer att driva frågan ända in i kaklet, vi kommer inte att ge oss, säger Eliasson om kravet på stoppad minuträkning. De nya LSS-förslagen fanns inte med januariöverenskommelsen med regeringen. Liberalerna och Bengt Eliasson är alltså långt ifrån nöjda med vad man hittills fått igenom ifråga om exempelvis assistans vid andning och sondmatning samt utredning av föräldraansvaret.

Kostnad: 1 miljard

De nya förslagen beräknas kosta 1 miljard kronor och beskrivs i korthet så här:

Krav 1: Stopp för minuträkningen

Behovsprövningen för assistans bygger idag på minuträkning av så kallade grundläggande behov. Steg för steg har rättspraxis skärpts för vad som räknas in. Personlig hygien är ett grundläggande behov, men bara de integritetsnära delarna räknas. Att ta av och på kalsonger och torka underlivet räknas, men inte den tid man sitter på toaletten och inte den tid det tar att ta på byxorna. Måltider är ett grundläggande behov, men bara att stoppa mat i munnen räknas, inte att skära den i bitar på tallriken. – Det förekommer att handläggare följer med in i duschen för att ta tid på hur lång tid olika moment tar. Det är ovärdigt och integritetskränkande och leder till att allt fler nekas assistans trots stora behov, säger Bengt Eliasson. Liberalerna vill ändra lagen och förtydliga att behovsprövningen ska utgå från en helhetsbedömning. Och det tycker man att Fredrik Malmberg, SPSM-chefen som just nu utreder föräldraansvaret och assistans vid egenvård och tillsyn, ska ta med i sin utredning.

Krav 2: Höjd schablonersättning för personlig assistans

Personlig assistans ersätts per beviljad timme med ett schablonbelopp som betalas ut av Försäkringskassan. Under många år har riksdagsmajoriteter av olika färg låtit ersättningsnivån öka mindre än de kollektivavtalade löneökningarna, och vissa år har den inte ökat alls. Den är nu så låg att seriösa assistansanordnare har svårt att bedriva verksamhet med rimlig kvalitet. Det är svårt att få pengarna att räcka till arbetsledning, kompetensutveckling eller till att anställa assistenter med erfarenhet eller utbildning, säger Eliasson. Beloppet höjdes senast med 1,5 procent, men nästa gång kräver Liberalerna att höjningen blir dubbelt så stor, 3 procent.

Krav 3: Vardagsstöd som helt ny insats i LSS

LSS omfattar fler insatser än personlig assistans. Liberalerna vill att fler ska få personlig assistans – men stödet behöver också bli bättre för de som inte har lika omfattande funktionsnedsättningar. Vardagsstöd ska kunna handla om praktisk hjälp i hemmet, motivationsåtgärder, ledsagning, stöd vid föräldraskap med mera. Idag får dessa personer ofta hemtjänst eller boendestöd via socialtjänsten och ledsagning enligt LSS. Genom att slå ihop det till en insats inom LSS blir det mer flexibelt för den som behöver stöd, och mer makt till den enskilde. Detta anser Liberalerna kan bli verklighet redan från 1 juli 2021.

Fem frågor till Bengt Eliasson

HejaOlika ställde idag några frågor till Bengt Eliasson (L) om det nya LSS-paketet. Hur sannolikt är det att ni får igenom ert förslag om stopp för minuträkning? – Det är ju en förhandlingsfråga men vi kommer driva det ”ända in i kaklet”. Vi ger oss inte. Det är ett viktigt krav från vår sida. – Det här riktar sig främst emot uppdelningen av grundläggande behov i integritetsnära m.m. som bl a leder till indelning av behov i en rad olika moment. Det vill vi föra in i den utredning som just är tillsatt och snabbutreds där. Vi kräver text i budgeten inför nästa år om detta om att det tillförs medel för utökade timmar av assistans där. Hur mycket bör schablonersättningen höjas? – Den exakta siffran blir föremål för budgetförhandling men vår utgångspunkt är en generell höjning med 3%. Hur sannolikt att ni får igenom denna höjning, vilka räknar du med står bakom detta? – Vi har detta som ett krav i förhandlingarna och förväntar oss ett gensvar från regeringen. Vardagsstöd är ert förslag till ny LSS-insats men det är inte helt nya tankar? – Det finns med en variant av detta i tidigare LSS-utredning. Tanken kommer från de kommunala boendestödjarna inom socialpsykiatrin, men detta är en variant där personlig assistans kan vara en alltför omfattande insats, samtidigt som det ändå finns ett stort behov av stöd för att kunna leva sitt liv. Hur skulle gränsdragningen bli mellan assistans och vardagsstöd? – Det är viktigt att poängtera att det inte handlar om att ersätta den personliga assistansen. Det är istället ett sätt att fler ska få det stöd som de behöver för att bli sitt bästa jag. Ett stöd att kunna leva sitt liv efter sina förutsättningar. – Vi vill se vardagsstöd som ett komplement till assistansen, och det ska vara en insats som mer liknar en blandning av boendestödjare, ledsagning och kontaktperson. Det saknas ofta ett stöd för dem med behov i vardagen men som inte berättigar till assistans. Det kan exempelvis gälla synsvaga och blinda, de som har neuropsykiatriska funktionsvariationer eller annat.

Fler artiklar om detta ämne

Coronakrisen och assistans
Lena Hallengren och Pia Steensland. Foton: Linnea Bengtsson
”Förödande” att stoppa ersättning till assistansföretag
Vårdföretagarna: Det måste bero på ett misstag som regeringen behöver rätta till
Personlig assistans
Lena Hallengren och Pia Steensland. Bild från riksdagens interpellationsdebatt.
Enda ljuspunkten: fortsatt stopp för omprövningar
”Ett steg i rätt riktning att socialministern uttryckte att de strikta bedömningarna strider mot LSS intentioner”
Personlig assistans
Pia Steensland. Foto: Linnea Bengtsson.
Efter hygiendomen: Nu krävs regeringen på besked om hur assistansen ska räddas
Hjälp med deodorant, smink och balsam är några av de hygienåtgärder som inte längre ger rätt till assistansersättning
Personlig assistans
Fredrik Malmberg är sedan i somras ny generaldirektör för SPSM
Fredrik Malmbergs uppdrag från regeringen: Stärk assistansen
Utreder föräldraansvar, egenvård och behov av tillsyn. ”Löser inte de verkliga problemen”, säger kritisk RBU-ordförande.
  Inlägget Stopp för minuträkning ska drivas ”ända in i kaklet” dök först upp på HejaOlika.se.
Nyheter

Darts digitala Öppna hus!

Eftersom Dart inte som har kunnat ha öppet hus som planerat i April med över 200 deltagare har de nu öppnat en digital webbplats.

Här finns mängder av nya filmer, exempel och tips i olika kategorier som speglar deras fina utställning och all verksamhet som de har på Dart.

Så gå in på webben och lär dig mer om områden som:

  • Stimulera kommunikationsutveckling
  • Prata om vad jag vill när jag vill
  • Prata med någon som inte är här
  • Uttrycka åsikter
  • Bildstöd vid samtal i vården och vid våld och kränkning
  • Peka, välja, styra

    Gå vidare till Dart