Nyheter

Förra årets värmebölja var stundtals skön för semesterfirarna, men samtidigt besvärlig för samhället. Vi påverkas alla av extrem värme men äldre är en särskilt utsatt grupp. Här är några tips på hur ni kan förbereda äldreboendet inför hettan – och vad man ska tänka på under de varmaste dagarna.

Juli i fjol var den varmaste julimånaden på 260 år och mycket tyder på att värmeböljor kommer att bli vanligare. Om vi kommer att uppleva samma hetta den här sommaren är oklart, men några riktigt varma dagar kan vi nog räkna med. I Sverige har vi lätt för att stänga ute kylan men vi har desto större utmaningar med att hantera hettan. Det gäller därför att arbeta förebyggande – inte minst som chef eller anställd inom äldreomsorgen då äldre personer är en särskilt känslig grupp.

En del i att stå rustad inför värmen handlar om att informera personalen om värmeböljor och att tillsammans diskutera vad ni kan göra för att förbereda er. Det är viktigt att alla medarbetare vet hur man påverkas av värmen och att ni har koll på personer som är särskilt känsliga. Se även till att det finns personal som tar emot larm om värmebölja under sommaren och att alla har koll på vad som gäller. Eftersom värmen är väldigt påfrestande kan det behövas extrapersonal.

Här är några fler tips och råd när det gäller att hantera hettan.

• Håll koll på temperaturen

Se till att det finns termometrar hos alla boende och håll koll på inomhustemperaturen. Om det skulle vara varmare än 25 grader i rummet bör personen få vara på en svalare plats tills temperaturen gått ner. Öppna fönstren och vädra under natten.

• Ordna en sval miljö

Utnyttja luftkonditionering, markiser, persienner och ljusa gardiner och kom ihåg att försöka köpa in fläktar innan värmeböljan slår till. En annan mer långsiktig åtgärd är att plantera träd som kan ge skugga. När det gäller svalkande åtgärder är en kall dusch mest effektivt men en blöt handduk över nacken är också ett bra alternativ.

• Se till att alla dricker mycket vatten

Uppmuntra ett ökat vätskeintag men undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Servera gärna mer frukt och grönsaker och köp in vätskeersättning, isglass och salta pinnar till boendet.

• Ta det lugnare

Ta bort alltför fysiskt tunga uppgifter om det är möjligt. Försök i alla fall att undvika fysisk ansträngning under de varmaste timmarna.

• Var uppmärksam

Håll extra koll på hur de äldre mår. Förhöjd kroppstemperatur och puls samt yrsel och onormal trötthet är några varningstecken. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist. Se även till att ni förvarar mediciner svalare än 25 grader eller i kylskåp.

Tipsen är sammanställda av information från Folkhälsomyndigheten.

Andning blir grundläggande behov 1 november. Senare kommer en lagändring där andning och sondmatning blir assistansgrundande i sin helhet. Lena Hallengren vill dock inte lova samma lagändring för andra grundläggande behov.
– Det här är en förändring vi kommer göra just kring andning och sondmatning.

Socialdepartementet meddelade nyligen att man snart lägger fram en lagrådsremiss om att andning blir ett grundläggande behov från 1 nov 2019. Lena Hallengren säger att regeringen även arbetar på att andning och sondmatning ska räknas i sin helhet som grundläggande behov. 
– Regeringen bereder en lagändring där hela momentet för andning och sondmatning ska ge rätt till personlig assistans. Vi arbetar nu på ett sånt förslag, som kommer att presenteras under sommaren.
Tror du att även det kan införas 1 nov 2019?
– Nej, det måste skickas på remiss och sedan till lagrådet, så ikraftträdandet för den förändringen kommer bli något senare än 1 november 2019. Vi kommer att återkomma med exakta datum längre fram.
Vad betyder det konkret att ett grundläggande behov ska räknas i sin helhet? 
– Det betyder att exempelvis ett barn som får mat via sond ska kunna få assistans, inte bara för i – och urkoppling av sonden utan för själva matningen.
Menar du att de grundläggande behoven sondmatning och andning inte ska delas upp i integritetsnära och ej integritetsnära delar?
– Hur exakt det här nya förslaget ska utformas kommer vi att återkomma till, säger Lena Hallengren

Läs vidare här

Om ett hjälpbehov kan ge rätt till antingen personlig assistans eller gruppbostad ska det vara upp till personen att ansöka om den insats hen helst vill ha, säger Sophie Karlsson.
– Den enskilde ska inte kunna nekas assistans med hänvisning till gruppbostad, vilket ibland händer.

Gruppbostäder kan ha institutionsliknande drag

I Bostad med särskild service är gruppbostäder en av tre undergrupper. De är inte en institution i sig menar Sophie Karlsson men det kan finnas institutionsliknande inslag i utformningen av insatsen.
– Den enskilde kan vara begränsad i sitt självbestämmande och behöva anpassa sig till olika begränsningar i strukturen kring boendet. Det kan vara att hen inte kan välja vem som hjälper till med vad och på vilket sätt.
Ska inte den som vill kunna bo i en gruppbostad…
– Självklart ska de som vill kunna bo i gruppbostad också kunna göra det, precis som medborgare i gemen kan välja hur en vill bo.

Läs vidare här