Nyheter

Eva Borgström, FUB – ”Man måste se LSS som en helhet”

LSS-utredningens förslag, om de skulle omsättas i praktiken, skulle slå mycket hårt mot personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt dem med de mest omfattande funktionsnedsättningarna. Det säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB.
– Vi tycker som andra stora delar av funktionsrättsrörelsen att utredningen ska kastas i papperskorg

FUB:s bild av LSS-utredningen

Avsikten med LSS-utredningens direktiv var redan från början, dels att spara pengar på den personliga assistansen, vilken den lyckades med och dels låta dessa pengar förbättra de andra insatserna, vilket den misslyckades med. Eftersom FUB:s medlemmar har alla LSS-insatserna blev utfallet för FUB:s medlemmar näst intill ett totalt haveri. Så kan man sammanfatta FUB:s bild av utredningen. 
– Men jag inte förvånad med tanke på direktiven. Det var ju uttalat att utredningen skulle spara på den statliga assistansen. Vi blev faktiskt chockade då vi läste dem, säger Eva Borgström.
Enda undantaget menar hon är kartläggningsdelarna.
– De var ofta bra. Men de hade liksom ingen koppling till de förslag som sedan kom.

Hur stor andel som bor i LSS-bostad eller har assistans

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, är till skillnad mot många andra organisationer i funktionshinderrörelsen inte en brukarorganisation utan drivs främst av närstående till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Eva Borgström poängterar att FUB:s målgrupp använder samtliga LSS-insatser. Av de som svarade i FUB:s boendeenkät, som resulterade i rapporten, Ett gott liv 2014, hade 25 procent (av totalt 1 550 svarande) personlig assistans. Resten bodde i bostad med särskild service för vuxna, alltså gruppbostad, servicebostad, eller annan särskilt anpassad bostad eller var ungdomar eller unga vuxna som bodde kvar i föräldrahemmet.
– De av våra medlemmar som har personlig assistans är främst personer med flerfunktionsnedsättning, d.v.s. omfattande intellektuell funktionsnedsättning, rörelsenedsättning, stora kommunikationssvårigheter, hörsel- och synproblematik samt medicinsk funktionsnedsättning. Det gäller även många personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med svår autism. För många personer i FUB:s målgrupp är det svårt att få personlig assistans och många med lindrigare funktionsnedsättning vill dessutom hellre bo i gruppbostad eller servicebostad, säger Eva Borgström.

Femte grundläggande behovet

Eva Borgström sågar LSS-utredningens förslag ett efter ett. Slopandet av ”det femte grundläggande behovet” anser FUB vara ett mycket stort hot mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Eftersom femte grundläggande behovet handlar om ingående kunskaper om den assistansberättigade, slår förslaget hårt just mot gruppen av personer med flera diagnoser, t.ex. intellektuella funktionsnedsättningar, autism och flerfunktionsnedsättning. Hon menar att förslaget bottnar i att kommunikation inte tillmäts samma betydelse i bedömningarna som mer handfasta behov som att duscha, äta eller klä sig.
– Att få stöd med kommunikation är en förutsättning för att över huvud taget kunna vara delaktig, ha inflytande över insatsen och säga hur man vill ha det. Det är ju honnörsorden i LSS.

Slopad assistans för barn under 16

Ett annat hot är förslaget om att ta bort assistans för barn under 16 år och att den insatsen ska ersättas av ”Personligt stöd till barn”.
– Precis som problemet med femte grundläggande behovet handlar det om att man fråntas inflytande om vem som ger stödet jämfört med personlig assistans där man kan välja sina assistenter. Vi tror heller inte att förslaget kommer att göra något åt problemet med att anhöriga, ofta mammorna, på kort varsel måste hoppa in utan ersättning till exempel då den som ger stödet blivit sjuk.

Femtontimmarsschablonen

Utredningens förslag med en femtontimmarsschablon skulle innebära stora begränsningar för personer med utvecklingsstörning som har personlig assistans. Förslaget innebär en schablon på 15 timmar i veckan för aktiviteter som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter som är en del av andra personliga behov. Man ska tvingas ansöka om mer tid om så behövs. De flesta bedömare har kommit fram till att schablonen, mest på grund av Försäkringskassans snäva bedömningar, inte alls kommer att räcka, i synnerhet inte för personer med omfattande behov.
– Schabloniseringen strider mot principen i LSS om individuell prövning av behovet och att insatserna ska var individuellt utformade. Det kommer också innebära en brist på förutsägbarhet och kontinuitet eftersom man inte kan lita på att man får timmarna man behöver. Dessutom innebär det ytterligare merarbete för anhöriga då de tvingas ansöka om fler timmar gång på gång, säger Eva Borgström.

Bestörtning över lägre ersättning till anhörigassistenter

Förslaget om att anhörigassistenter, eller assistenter som delar hushållsgemenskap som det står i utredningen, ska få en lägre ersättning än andra assistenter väcker bestörtning inom FUB. Eva Borgström menar att det sedan gammalt finns en negativ syn på anhöriga som assistenter som hon menar bygger på mycket lösa grunder.
– Här ser man den negativa synen på anhöriga som funnits med sedan utredningens start. Det är att misstänkliggöra anhöriga och föräldrar som många gånger kan vara de mest kunniga på sina barn. Det kommer att ställa till med väldigt stora problem för människor som redan har det tufft.

Dubbelassistans

Ett annat förslag som, om det blir verklighet, kommer att slå mot vissa i FUB:s målgrupp är enligt Eva Borgström minskade möjligheter att få dubbelassistans. I förslaget står att två assistenter endast ska beviljas om anpassning och hjälpmedel inte täcker behovet. Bland de som har dubbelassistans idag finns personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med svår autism. Många av dessa personer behöver dubbelassistans p.g.a. självskade- eller utåtagerande beteende.
– Man behöver dubbelassistans i alla möjliga vardagssituationer: för att ta promenader, duscha eller borsta tänderna, då det behövs en person som utför själva åtgärden och en annan som avleder. Det förde vi fram till utredningen men det är inget som syns i förslaget.

Inga andra bra förslag

Utredningens andra förslag, som rör de andra nio LSS-insatserna, kommer inte heller att innebära några större förbättringar för personer med intellektuell funktionsnedsättning menar Eva Borgström. Hon tar upp flera prejudicerande domar som utredningen inte brytt sig om.
– Domarna har helt och hållet inskränkt och förändrat det som var intentionen i LSS.
Den ena, en dom i Regeringsrätten, dåvarande Högsta förvaltningsdomstolen, från 2007 ger kommunen rätt att utforma LSS-insatsen genom att tex avgöra vilket sorts boende en brukare ska få om hen har blivit beviljad bostad med särskild service.
– En annan sak är att kommunerna kan bestämma vilka dagar en korttidsvistelse ska äga rum utan att ta hänsyn till familjesituationen. Föräldrarna kanske behöver avlösning varannan helg men får det i stället ett par dagar mitt i veckan, säger Eva Borgström.

Tvingas betala för gemensamhetsutrymmet

Ett annan ”helt vansinnig dom” som Eva Borgström uttrycker det, i Regeringsrätten från 2005 är att de boende i en gruppbostad måste betala hyra för gemensamhetsutrymmet. Enligt förarbetena till LSS ska gemensamhetsutrymmet ses som en del av omvårdnaden.
– Men Regeringsrättens tolkning innebär att gemensamhetsutrymmet inte ingår i omvårdnaden. Domen ger kommunerna rätt att ta ut hyra för gemensamhetsutrymmet utöver hyran för den egna lägenheten, vilket gör att de som bor i gruppbostäder ofta betalar högre hyra än de andra i bostadsområdet. Det är helt fel särskilt med tanke på våra medlemmars redan ansträngda ekonomi.

Ointresse och okunskap om funktionsnedsättning

I domarna ser Eva Borgström även en helt annan typ av problem. Nämligen ett ointresse och en kompetensbrist bland personer som i sitt yrkesutövande möter målgrupperna ute i samhället. I det här fallet i domstolarna.
– Det finns verkligen en stor kompetensbrist i domstolarna. Man verkar vara ointresserad av att skaffa sig kunskap om vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning och om intentionerna med LSS, säger Eva Borgström.

Eva Borgström intervjuades av Erik Tillander 2019-02.28

https://assistanskoll.se/20190228-Eva-Borgstrom-FUB-Man-maste-se-LSS-helhet.html